Ett fönster kan se ut på många olika sätt. Därför är det ibland svårt att veta vilket som passar bäst till ens eget hus.
Svaret är i nästan alla fall: Ett fönster som ser ut som de fönster huset hade från början. För när huset byggdes hade det genomtänkta proportioner och en röd tråd i dess uttryck. Men det finns ett undantag.
I Sverige är de flesta villor byggda någon gång under de senaste 100 åren – en lång tid med olika byggnadsstilar utvecklade utifrån behov, material, arkitektur och nya kunskaper. Under seklet finns flera epoker med populära val för planlösningar, fasader och så klart fönster. Här fokuserar vi just på vilka typer av fönster som är typiska för olika epoker. Till vår hjälp har vi Robert Johansson, mångårig Fönstermästare med känsla för att bevara eller återskapa husets ursprungliga stil.
– Många gånger är det lätt. De flesta byter inte fönster för att byta stil på huset, utan för att de vill slippa underhålla sina befintliga fönster, vill slippa kalldrag och spara pengar på uppvärmningen, säger han.
Sekelskifteshus har ofta sidohängda fönster
I början av 1900-talet var det vanligt att hus byggdes med fasader i stående plank och med spröjsade fönster, ofta så kallade flaggfönster som även är populära idag. Ofta har dessa hus sidohängda fönster med två fönsterbågar i varje karm.
Stora fönster i funkishus
Under 1930- och 1940-talen var det populärt med funkishus. De hade ofta stora fönster och fönsterbänkar med rundade hörn. Ofta kan det redan ha skett ett fönsterbyte i funkishusen och om husets ägare vill byta fönster igen är det många gånger fördelaktigt att sätta in fasta fönster i de stora fönsterpartierna.
Pivå-hängda fönster gjorde entré under 1950- och 1960-talen
I hus från 1950 och 1960-talen förekommer pivå-hängda fönster som en föregångare till dagens vridfönster. De gick också att vrida så att halva fönstret kom in i rummet. Det var en upphängning som möjliggjorde stora fönsteröppningar, upp till två meter, men det var opraktiskt då fönstret tog i lampor, gardiner och blommor när det snurrades in i rummet.
– Vi vill så klart bevara stilen på huset. Men ibland går det inte att göra tillräckligt stora fönsteröppningar med öppningsbara fönster. Då försöker vi med fasta fönster istället, säger Robert Johansson.
Massproduktion av hus och fönster med kopplade bågar
Under 1960- och 1970-talen tillverkades hus i husfabriker och villaområden med likadana hus växte fram i hela landet. Idag är 70 procent av villorna i Sverige är tillverkade under denna tid.
– Det var en stor generation som flyttade hemifrån då och många av dem bor kvar i sina hus, berättar Robert Johansson.
Många av husen har fasad i tegel eller putsad fasadsten.
– Fönstren i de här husen är ofta kopplade med två enkelrutor. Husen från 60-talet har vanligen rund profil på insidan, medan husen från 70-talet ofta har rak profil och släta fönsterfoder.
Hus från 1980-talet har ofta små fönster
Oljekrisen under 1970-talet har påverkat hur villor byggdes under 1980-talet. Det blev återigen vanligare med träfasader och för att undvika att alltför mycket värme läckte ut ur husen har de ofta små fönster, vilket gav en mörk insida. Fönstren var ofta brunlaserade och funktionellt sett ser de ofta ut som dagens fönster – vridfönster med 3-glas isolerglas. Men de har tunnare glasrutor än vad som är standard idag och de saknar energiglas (som kom först vid millenniumskiftet). Under denna period var det populärt med spröjs i kombination med en stående och två liggande.
Det finns fönster till alla stilar
Om du känner igen ditt hus i någon av de beskrivna stilarna och är intresserad av att byta fönster så kommer det inte vara några problem att byta till fönster i husets ursprungliga stil. Oavsett om du vill ha fönster med karm och båge helt i trä, eller träfönster med utsida i aluminium som ger minimalt med underhåll.
– De flesta av våra kunder vill ha fönster med minimalt underhåll, så det brukar bli utåtgående aluminiumbeklädda träfönster med 3-glas isolerruta. De är mattlackerade, har en profil som liknar en kittfals och vridfönstren har dolda beslag. Många tycker att det är väldigt fint och att det ser ut som träfönster. Jag har flera gånger träffat kunder som inte ser att det är aluminium förrän de knackar på utsidan med nageln, säger Robert Johansson.
Men oavsett man vill ha aluminiumutsida eller fönster med karm och båge i trä så brukar det enligt Robert Johansson gå bra för kunderna att välja fönster som liknar husets ursprungliga, oavsett om det är första gången det byts fönster i huset eller om det har gjorts någon gång tidigare.
– Det är en del äldre hus som har renoverats på 1960- och 1970-talen. Då vill ägarna ofta återskapa den känsla som huset hade från början.
Det är också möjligt att behålla husets ursprungliga stil vad det gäller kulörer, poster, spröjs, profiler på insidan av fönstret, foder och fönsterbrädor. Men det finns en trend som de allra flesta husägare vill komma bort ifrån.
Undantaget som bekräftar regeln
I hus byggda på under 1960–1980-talen var det populärt med bruna fönster, fönsterfoder och fönsterbänkar.
– Nio av tio personer vill komma bort ifrån det. Det är väldigt ofta som de väljer fönster och fönsterdörrar med standardvit in- och utsida istället, säger Robert Johansson.
Rent estetiskt brukar det inte vara några problem.
– Ofta har kunderna redan målat panel och vindskivor, kanske även grunden, i nya kulörer. Vitt funkar med de allra flesta färger, så det brukar gå väldigt bra. Invändigt är det många som upplever att det blir mycket ljusare. I de här husen är det också vanligt att man byter ut fönsterdörrar med bröstning mot helglasade dörrar, vilket ger mer ljus och plötsligt är allt det murriga borta, avslutar Robert Johansson.
